evafagrell

Hopplöst..

Hjärnan vill, men inte kroppen. Inte den lättaste kombinationen. 

Jag vill göra så mycket säger hjärnan, men kroppen ställer inte upp. Kroppen vill bara softa när vi är ledig, men hjärnan vill ha kul. 

Att aldrig få sova en hel natt, gör att jag är tröttare än vad jag är annars. Min högsta önskan är att det ska bli så pass att jag ändå kan få sova på nätterna, bara där skulle jag tycka att jag mådde bra mycket bättre. 

Ja nu är det ju så att jag ändå mår bra trots smärtan och den dåliga sömnen. Jag har ju en fantastisk man och fantastiska underbara vänner som finns för mig, trots att jag just nu inte tillför så mycket. Jag hoppas verkligen att jag på något sätt kan bjuda tillbaka av allt dessa människor gör och gjort för mig. Och självklart hoppas jag dom finns kvar för mig lääääänge. :)

Mina nätter just nu, när jag inte försöker ta piller, vill ju helst inte det.. Är värk i armar, nacke, domningar.. Dagar när jag jobbar är det samma visa och mer och mer piller måste tas, jag hoppas det snart ska bli bättre. Om inte helt, hoppas jag på lite bättre, det skulle göra mycket. :)

Ni ska inte tro att jag avskyr mitt liv, det gör jag verkligen inte. Jag älskar dock mitt liv och njuter av det mina bra stunder och för det andra, jag skulle inte må bra av att älta detta för mycket. Jag väljer att leva ändå så gott jag kan. :) Skriver fortfarande min smärtdagbok, men hoppas den ska bli kortare snart. :D

Livet är för härligt och kort för att inte levas nu! <3<3<3<3<3

Kommentarer

Laddar kommentarer...
Visa alla kommentarer
Formuläret laddas