evafagrell

Vilken lycka!

Ja, vilken lycka det skulle vara om min kropp verkligen klarade allt jag ville göra. :)

Köra bil längre än tre mil, skala potatis, skriva, ja allt sådan där och mycket mer därtill. Tänk dig att inte bli trött för varje sak du gör, så du måste sova. Ja det skulle vara en otrolig lycka och jag hoppas att en del av det blir bättre med den blivande operationen. :)

Men egentligen är jag inte olycklig, utan jag försöker ändå leva mitt liv och göra saker som jag vill, trots att jag vet att det kan bli jobbigt. Men jag vill fortfarande leva och njuta av livet. :)

Har dock haft en vecka nu, med mycket värk och smärta nattetid, det gör en ju inte piggare på dagen om man säger så.

Annars känns det som att allt runt omkring börjar ordna upp sig. :)

Önskar bara dock att operationen varit klar och jag rehabbad, för då hade jag kanske haft ett jobb. Var ju på intervju för en vecka sedan. 

Jag fortsätter att leta jobb och har gjort allt för att jag ska finna ett, jag ser verkligen fram emot den dagen någon säger att det är ditt jobb. :) Tänk att komma närmare mna goa vänner. Wow!! 

Ha det gott!

i drömmarnas värld..

Hej på er därute!

Hoppas ni haft en underbar helg.

Jag har haft ett underbart möte med fina kvinnor där jag skulle försöka beskriva vad jag gör som MånPrästinna. Kan lova er, det är inte helt lätt. :)

När jag vaknade i morse, så gjorde kroppen nå så ont så jag kan inte beskriva det. Känns som om jag skulle vara inne i ett skov med mest smärta och mol. Hoppas det går över snart.

Men när jag vaknade så kom jag även ihåg drömmen jag hade . :) Den handlade om eftertiden efter operationen och jag kan lova er, dom grejerna jag skulle klara då var väldigt underligga, :D 

Jag fick en ny halskrage som var lika stor när dom satt den runt min hals, som en tom toarulle, klarade jag att ha denna på mig, så hade operationen lyckats bra. Men jag skulle även klara att slänga bak huvudet som man gör i pardans ibland. Då hade operationen varit riktigt bra. :) Ha ha ha, jag kan inte annat än le, har svårt att tro att dom har dessa tester när den är gjord. Men lite kul var det att se hur man tänker i sina drömmar. :)

Ha det gott!

Myser..

Myser med mina finaste idag. 

Min värld med katter ger mig mycket kärlek, mycket gos och kelande.

Och jag kan bara konstatera att dom ger mig så mycket när jag har tuffa dagar. Min gamling som nyss fyllde 17 år han kommer direkt när husse inte är hemma och om matte mår dåligt. Han är så underbar. Dom andra två damerna gör nästan likadant, men absolut inte i samma utsträckning, men mycket kel och gos blir det.

Vad livet skulle vara trist om man inte hade dessa fyrbenta varelser. :)

                                

Som sagt, dessa underbara har varit nära mig hela helgen och jag har haft mycket ont. Troligen för att jag börjat pyssla ute i trädgården,Farit fram och tillbaka i bil för att jag måste, för att jag pysslar hemma. Min kropp vill verkligen inte detta och den har verkligen visat detta i helgen. Man kan säga att jag varit helt utslagen. 

Trots ett raseri utbrott då jag inte orkade, så känner jag ändå att min man finns där när jag behöver det. Han får stå ut med mycket ibland. Efteråt får jag dåligt samvete, men min man finns där trots allt och jag är glad för det. Pillren hjälper till viss del, men jag önskar att det fanns bättre.

Jag har ett underbart liv egentligen, trots att det kanske inte låter så, och jag tror, att det är dax att byta blad i min bok i livet. Det är dax att göra det jag verkligen vill, med min man bredvid mig, Efter operationen, så har jag många tankar som ska sjösättas, med vänner, utan vänner, men sjösättas ska dom. Jag ser verkligen fram emot det. Det känns som ett liv före operationen och ett efter. Och jag längtar big time efter det nya. Det kan bli spännande.

Kram på er och ha en fortsatt trevlig söndag. :)

2 månader

Jag har nu varit arbetslös i ca 2 månader och nu först börjar lite energi krypa på mig. Dock så är den ganska kortvarig och orkeslös ännu, men jag kan göra något mer än bara vara och dö för att jag tänkte en tung sak. Ja det känns nästan som om livet varit så ett tag. Jag har pressat min kropp längre än vad den egentligen velat och jag misstänker att det är därför som kroppen ger igen nu. :) 

Jag var faktiskt ute och pysslade i trädgården igår och det var tufft för kroppen, men det var så underbart skönt ändå. Det går inte fort, men man kan dock se skillnad på det jag gjort och inte gjort. Det får bli mitt arbete i sommar. Skulle inte klara det om jag jobbade samtidigt.,

För att klara detta var jag tvungen att ta citodon, huvudvärken jag hade igår var inte den snällaste om man säger så. När jag vaknade fick jag hålla i huvudet, det gjorde så ont. Jag tror inte att den kan liknas med migränhuvudvärk, men det gör jävulskt ont ändå. Den huvudvärken gav sig inte alls under gårdagen. 

Ja ja, ingen ide att klaga när jag ändå inte kan göra något av det. Eller hur? 

Längtar eller kanske inte längtar till operationen. Men kan det göra att jag blir kraftigare i armarna igen, skulle det vara fantastiskt. Hon kunde inte säga att smärtan går över, men får jag bort resten, så är det ju en ny värld för mig.

Ha en bra dag där ute i cybervärlden

Älskar resa.........

Hej på er! Hoppas eran helg börjat bra. Och naturligtvis att den fortsätter så. :)

Denna vecka har blivit mycket resande. Jag älskar egentligen att resa runt, men nu är det så att kroppen inte klarar det så värst bra.Nästan så jag känner mig bunden hemma, för att att mitt skal inte klarar det.

Jag hoppas däremot att dom i Uppsala ska hjälpa mig med det snart, så jag blir lite friare. Min man kör runt mig allt vad han kan, för att hålla i ratten i mer än tre mil, det funkar knappt. Så jag är glad över min man som ställer upp allt han kan.

Känner mig fortfarande glad över mitt möte med läkaren i Uppsala. Jag kan knappt tro att dom tittar på samma röntgenplåtar som dom hade i G´Falun, där dom ville ge mig en gastric. Fick också äntligen svar på vad det är som gör att det är så här. 3 år tog det.

Apropå det, så blir jag tokig, förbannad när sjukvårdspersonal dömer en person för att den är överviktig, dricker, röker eller något annat. Borde man inte se en person som individ? Jag själv blev dömd på förhand för att jag har en massa kilo extra. Och istället för nacken ville dom göra en gastic. 

Ingen av dessa personer behöver vara i sämre skick än den pinnsmala individen. Ibland är den rundlagde tex, friskare än vad den pinnsmala är. Men visst, det är inte bra att bära på för mycket, inte röka heller. Men är det inte dax att lära oss att se varje människa som en individ? Eller? Ta inte allt förgivet bara för att en person ser ut si eller sådär, röker eller dricker. Behandla den som en individuell person. Ska det vara så svårt?

Idag blir det att fixa allt till juristen och min revisor. Så det blir en pappersdag. :)

Ha det gott där ute och glöm inte att se varje människa som en individ.

 

Snabba resor..

Halloj!

Är nu hemma igen efter att varit ner till Uppsala och Akademiska en snabb tur. Jag fick ju en kallelse den 20 juni och skulle vara där nere den 25 juni. Man kan säga att det blev snabba puckar och snabba förändringar för oss. Bokade av tåg, boende.. Ja ni vet allt det där.

Jag var så fruktansvärt nervös för att gå dit. Jag hade faktiskt inte behövt vara det, denna läkare var också väldigt trevlig. Och det är hon som ska operera mig, för ja, det blir en operation nu. Hon förklarade att utan operation kommer jag successivt bli sämre och sämre och ryggmärgen kan bli riktigt skadad med olika saker som följd. Det visste dom nuförtiden. Och efter varje fall jag gjort och olycka, så har det blivit sämre. Det var inte konstigt sa hon.

Det var ett bra möte som gav oss nästan mer än någonsin  på dessa år. Känner mig tacksam över läkaren här på vårdcentralen som inte nöjde sig med svaret från vårat länssjukhus. Där jag åkte ner till för att nacken, men erbjuden gastic. Vad säger ni om den? :D Utan han ville ha en second opinion. 

Är helt knäckt idag, är trött och kroppen ond. Men är sååååå lycklig ändå. :)

Snabba puckar..........

Halloj!

Hoppas ni har en underbar midsommarhelg. Det är en fin tid. Har ni dansat runt stången och festat med förstånd? 

Hos mig och gubben blev det lugnt och en mysig kväll. Men i kroppen känns det som om det var världens partaj. :)

Jag fick min kallelse för återbesök till Uppsala i torsdags. Inget konstigt med det. Den 20 juni fick jag papperet i lådan och när vi tittatde på papperet så var det ju inget konstigt med det. Men när myntet trillade ner, så ska jag vara i Uppsala tisdagen  den 25 juni, kl 9 på morgonen. Och vi har ca 40 mil dit. Nu blev det helt plötsligt snabba puckar. Bara boka tåg och hotell då.

Blev att fundera på postnords funderingar. Dom vill ju dra in sina turer för att tjäna pengar vad jag förstår. Om vi hade varit ett sådant ställe, och kanske fått post på onsdagar, då hade det blivit lite tuffare. Jag hade då inte fått mitt papper förrän efter jag skulle varit där. Vem hade betalat för min tid då? Postnord? Har jag svårt att tro. Likaså om jag skulle fått det på måndag. Vi får posten ganska sent här, för som dom säger, bättre service. Ha ha ha. Det hade då blivit panik att försöka få ett tåg och ett boende.

Men nu ska jag iväg på ett återbesök och jag hoppas det blir ett bra denna gång med. 

Kram

Ska man inte bli smidigare? :)

Halloj på er där ute!

Hoppas allt är bra med er

Här är det helt okej, smärtorna är som värst när jag gör något och nu har jag varit ledig i två månader snart och kroppen börjar känna av det, på flera sätt.

Kroppen börjar bli trött och inser nog nu att vi ska sänka henne totalt så hon går runt som en zombie, ja det känns så ibland. Igår var en sådan dag. Kroppen är tung, helt viljelös, men hjärnan går gärna på högvarv och vill göra saker. Tyvärr får kroppen som den vill dessa tillfällen.

Ibland har jag så ont, för att jag råkat dra upp två ogräs på gården, ja faktiskt kan det vara så illa, jag gjorde lite sådant häromdagen och efter det blev jag helt knäckt, Hur ska man då klara att jobba? 

Jag traglar på med qigongen och lite yoga övningar och känner jag borde bli smidigare, för det borde man väl? :D Jag och min kropp är inte riktigt överens där så jag känner mig oftast lite stelare efteråt jag gjort dessa saker. Men jag inser att kroppen ligger i kramp hela tiden så när det blir något sådant här så krampar den ännu mera eftersom kroppen inte har en normal ställning, tänker på diskar och brosk. Men jag fortsätter för att skulle det bli operation, så vill jag ända ha gett den det bästa i förutsättningar.

Ha det gott folk, så hörs vi hoppas jag!

 

Kuliga minnen..

Hej på er!

Häromdagen fann jag en liten lapp, som tog mig hela vägen tillbaka till 9an. Det känns som om jag gick ut nyss, men det är ju längesedan kom jag fram till. :) Lappen var gjord till en av mina födelsedagar och den var gjord av en av mina käraste vänner, som faktiskt finns kvar i mitt liv ännu. Jag skickade detta till henne på messenger och jag tror hon skrattade på andra sidan av messenger. :)

Har du några gamla minnen som får dig att le? Har du en gammal vän du har kontakt med ännu? Man får ju nya på vägen i livet också.

Jag vet att min mor berättade att när hon såg mig och min vän tillsammans, så kunde man ibland tro att vi var fulla, men det var vi inte, men vi hade så kul att vi kiknade av skratt. Då är det inte lätt att gå rakt. :) Ja vilka underbara minnen. Vi kunde ta cykeln tidigt på morgonen för att hinna med en buss till en större ort, typ Borlänge en lördag. Då knallade vi runt där inne i stan för att kunna ta sista bussen hemåt igen. Ja jösses.

Annars knallar det på, skrev som sagt till läkaren och jag har sett i loggen på 1177 att han har varit in och tittat. Nu är det bara att vänta som vanligt. Jag kör min qigong och yoga och försöker att hålla kroppen lite i balans med den. Fast det är svårt. Kroppen krampar när man försöker stretcha, men jag tror på att det ändå kan vara bra. Blivit en hel del piller  denna vecka då kroppen gör ont och det har varit en del resande.

Kram på er där ute!

Arbetsförmedlingen..

Hej på er där ute.

Vad gör ni? Jag gör just nu så lite som möjligt, ska dock följa min älskade ut i skogen idag. Återhämtning för mig är att även sinnena får sitt. Och i skogen får vi jobba med det mentala och andliga, eller hur man nu vill göra. Faktiskt tror jag att det är det bästa för kroppen nu egentligen, eftersom den gör mer och mer ont vid varje träningspass jag gör och då gör jag ju inte stora saker. Qigong, pilates, ändå skriker kroppen och krampar. Nu har jag gett den vila i två dagar och jag känner mig redan mjukare. Men för det kan jag inte sluta med detta, kroppen måste få ta sin tid och förstå att jag vill den väl egentligen. Men idag är det sinnenas tur.

Sedan jag trillade baklänges sist, har jag svårare att sova på nätterna. Jag hade jobbigt förut, men nu är det hopplöst. Så du kanske förstår att jag är trött jämt. Har skrivit till läkaren igen och jag har sett att dom tittat in på min journal och fått ett utlåtande om röntgenplåtarna som senast tog, men mer vet jag inte.

Då jag är arbetslös och inte vet vad jag kan ha för jobb, ska jag träffa arbetsförmedlingen snart och göra en utvärdering hoppas jag. För det är dumt tycker jag att söka jobb som jag inte kan utföra sedan. Så det ska bli bra hoppas jag. Påbörjade detta för två år sedan med ett annat kontor, men det rann ut i sanden. Så jag hoppas nu att det ska bli bra.

Hjärnan och kroppen..

Hallå där ute, hoppas ni haft en underbar helg, med mycket nya minnen.

Jag var till medeltidsmarknaden i Leksand och det gav mig cirka 40 mil bilresande tur och tur, behöver jag säga hur dom sista 20 milen kändes? Kroppen började känna sig urlakad redan på marknadens tornespel, men det blev värre och värre under resans gång.  Sov ganska gott ändå.

På lördagen städade vi en hel del och tog en tur för att titta efter djur, kändes inte så mycket tyckte jag, men kroppen var tydligen inte överens med mig. Igår söndag, då var jag helt däckad. Kroppen gjorde ont bara jag gjorde något, så det blev som ni kanske förstår en del vila. 

Hjärnan och kroppen var inte heller helt överens, Hjärnan ville så mycket mer, men kroppen bestämde att detta vill jag inte vara med på, så det var bara att lyda den.

Värst av allt är att kroppen känns lite väl trött och hjärnan hänger inte med helt. Typ som om den skulle vara lite trött och det skrämmer mig lite. det känns som om kroppen vill vila, men inte får det. Det är ju ingen riktig vila annars heller, för då gör den ju fortfarande ont.

Förhoppningsvis så ska det bli bättre, men vi vet ju inte när. 

Jag har dock haft en trevlig helg och skapat mig en del nya minnen.

Kram!

Facket..

Hej på er, hur mår du där ute?

Här är det ganska bra. Har en del krämpor men då jag kan vila när jag känner för det, så blir dom inte lika jobbiga. Det är otroligt skönt. Men roligast vore det ju om jag visste vad jag skulle jobba med och fortfarande kunna ha ett fungerande liv bredvid det. Allt kommer säkert när det ska.

Som ni kanske kommer ihåg så kämpar vi även med försäkringsbolagen för att få ut något för denna arbetsskada som det dock är. Jag som alltid sagt att sådant här händer inte mig, bara andra. Prata om naivt. Men det kanske är så, man ser andra bli skadade illa, men tror aldrig att det ska hände sig själv. Men det kan faktiskt vara du nästa gång.

Ja i alla fall, facket på mitt jobb har tagit över detta med kämpandet och jag är så tacksam för att få hjälp. Är just nu väldigt glad att jag är en medlem i facket och att jag får denna fina hjälp. Då kan man släppa denna grej ett tag. En börda mindre. :) Det här är ett bevis för att jag ska fortsätta vara med och hjälpa andra att få den hjälp dom behöver. Jag kan ju lotsa dom vidare. Tänk på det, den dagen skadan verkligen är framme, se till att företaget har ett kollektivavtal så att du är försäkrad. Plus att du är medlem i facket, som kan hjälpa dig med frågor du har och om olyckan skulle vara framme, ja då kan du kanske få hjälp. Många är bara med i a-kassan, men den ger dig inte hjälp mot företaget tex om ni är oense.

Ja, jag är glad för att jag är med i alla fall. För nu får jag hjälp.

Minns att just denna dagen när jag bodde hemma i föräldrahemmet, så kunde man titta mot himlen och dom började hoppa falskärm. Första dagen på säsongen var just denna dag. Sedan kunde man se det nästan varje dag under sommaren. :)

Kram på Kristi flygare dagen!

Ett år sedan...

Ja tänk att det är ett år sedan! Ett år sedan jag tampade upp hela vägen upp på Städjan. Låter kanske lätt för er, men när man har en skada som tar alla krafter som möjligen kan finnas, så känns det som en bragd. För mig var det en bragd, då jag faktiskt fixade detta. Hade som mål att göra det i år igen, men jag vet inte om jag ska utmana ödet på det sättet, har ingen lust att bli hämtad av fjällräddningen. :) Jag kommer säkert dit upp med min envishet, men frågan är om det är värt det just nu. Jag ska ju tillbaka med. :)

Jag har sett en kurs jag vill gå i höst, men kan jag det? Då den är delad i fyra delar, är jag mest rädd att jag inte ska kunna en av helgerna, tänk om det skulle hända att jag fick den där operationen just då?  Känns som att allt hänger i luften och blir vägt hit och dit.

Läste om en kvinna som fått en operation efter 18 månader, skönt det gick så fort åt henne. Hon tyckte det var lång tid. Jag som har väntat dubbelt så lång tid önskar jag hade kunnat fått en redan då, men då hade jag en läkare som ville göra en gastic bypass på mig trots att jag flera gånger sa nej. Ändå var jag där på remiss för nacken. Alla prioriterar dom olika. :)

Ha en fortsatt trevlig helg nu.

Kram!

Planera...

Halloj på er där ute! Hoppas allt är bra med er!

Här är det sådär, men jag ska inte klaga. Igår hade jag en dag som gjorde att det var svårt att skriva på datorn, då fingrarna inte fungerade som jag ville, och det gjorde ont i armarna bara jag gjorde något. Men det var igår, idag är en ny dag. Håll tummarna att det blir bättre. :)

Jag tänkte jag skulle planera lite idag. Planerar jag för framtiden ska du se att det kommer ett brev på posten som säger att du ska på operation nu. Eller vad tror du? :D Jag planerar det som jag kan flytta på om det är i behov, medans den stora grejen får vänta, då det krävs större planering för denna. :)

Tränat nästan hela veckan. I början av veckan blev det inte då allt gjorde så ont efter mitt fina fall i söndags. Men annars har det blivit qigong och pilates. Ganska nöjd med det, eftersom kroppen inte mår helt hundra. Men jag är lite envis, det säger min man med, så jag vägrar ge upp när jag bestämt mig för något. :) Och smärtan tar över kroppen ibland, men däremellan ska den inte få göra det. Jag vill ju leva så mycket jag kan.

Det ska regna idag och därför blir det inte någon kolbotten idag. En god rätt från denna bygd jag bott i dom senaste 27 åren. Jösses vad fort tiden har gått. Kanske blir det under helgen. Jag har lite svårt att steka pannkakorna nu, så det gör min man. Jag hoppas snart detta ska bli bra, så jag kan hjälpa till mera. :)

Mina pärmar som varit ute på resa, bör nog vara på väg hem dessa dagar, så nu håller jag tummarna att det fanns något som var bra att ha för personen som ville hjälpa. Håll tummarna!

Ha en underbar helg! Sköt om er!

Kram

Ångvält..

Idag känns det som om någon kört över mig med en ångvält. Kroppen är trött, ond och jag till och med mår lite illa. Ska inte sätta mig i någon bil och köra, för så trött är jag. Men det kan ju bero på att jag sovit dåligt. Är lite frusen med. Bara att vänta och se, jag hoppas detta går över snart. Vad gör man inte för att njuta av fina vyer. :) Man får ta lite smärta då. :D

Min pärm som enbart har med min första nackskada att göra, är ute på resande väg nu. Av en slump så pratade jag med facket och dom ville ta sig an detta fall. Ska bli spännande att se vad som händer nu. Så nu väntar jag på att dom ska höra av sig, och att akademiska ska höra av sig. 

Ibland är det tur att man samlar det mesta i samlad pärm, blev inte så svårt att samla ihop allting då. Både bra och dåliga saker. Får se vad dom vill ha. Hoppas pärmen tar rätt biljett hem sedan. :)

Jag fortsätter pyssla på hemma, även om det idag inte blir mycket. Tur det är hockey idag så man kan titta på. :) 

Vad ska du göra idag?